Segla för livet!
Spotify bjöd mig på följande första startsång när jag kom hem idag! Tyvärr hittade jag inget youtube klipp, men för er som har möjlighet så finns den på Spotify. Tyckte texten var bra... Låten heter segla med och när jag sökte på den sprang jag in i en annan bra "segellåt" som jag tycker är värd en tanke. Vem kan segla utan vind? Vem kan ro utan åror? Det känns som en existensiell och viktig tanke!
De två texterna fick mig att tänka lite extra idag!
- T. Wij:s sista rader lyder så här: Nångång måste man stanna,i det man har och inte har.
Kliva ner från tronen, böja sig för andra.
Kliva ner från tronen, börja tjäna andra och bara segla med
Detta känns som en uppmaning att se sin medmänniskor. Vi måste kliva ner från våra höga pallar och möta folk där de är, hjälpa indiverna i samhället som de är. Jag hoppas jag kan behålla denna sången som ett ledstjärna i mitt kommande yrke som socionom. För det är här jag ska vara...nerstigen från tronen, stanna upp och reflektera och böja mig för andras livsöden. Tro att det bär och bara segla med!
Artist: Tomas Anders Wij
Låt: Segla Med.
Bara vi två kvar här
solvarma klippor
och ditt bardomshav
Nu djupnar natten
björkarna susar
jag har inga frågor kvar
Man når en punkt
där allt blir enkelt
där är inte längre finns nåt val
Där allt det man satsat
kommer gå förlorat
om man ser tillbaks
Då är det dags att bara segla med
Du kom inte till mig
som min räddning
Jag reste mig själv
och slöt fred med Gud
Jag var den hårdaste juryn
i världens högsta domstol
det har aldrig hänt förut
att jag bara kunnat segla med
Jag har svårt att be
men mitt liv är en bön
om att en dag
få känna vågen av självklarhet
en dag
helt utan tvekan
segla med utan tvekan
segla med
Nångång
måste man stanna
i det man har
och inte har
Kliva ner från tronen
böja sig för andra
Kliva ner från tronen
börja tjäna andra
och bara segla med
- Vem kan segla utan vind? Vem kan ro utan åror? Varifrån kommer vinden och vem förser oss med åror? Andra versen är kort sammafattat: Jag kan segla utan vind och ro utan åror. Kanske har människan i takt med att kunskapen har utvecklats släppt fokuset på vinden och årorna(och därmed redskapen från Gud). I samma veva har man vänt sig bort från honom. Bort från den kärleksfulla kärnan som förser oss med de redskap vi behöver.Men när det väl kommer till kritan klarar vi oss inte utan kärleken. Denna kan vi inte lämna...för den finns alltid med...och trots att vi slutat använda redskapen, stängt dörren och vänt oss bort så finns kärleken och Gud kvar och väntar på att den återigen ska öppnas!
Peace in heart and mind!
De två texterna fick mig att tänka lite extra idag!
- T. Wij:s sista rader lyder så här: Nångång måste man stanna,i det man har och inte har.
Kliva ner från tronen, böja sig för andra.
Kliva ner från tronen, börja tjäna andra och bara segla med
Detta känns som en uppmaning att se sin medmänniskor. Vi måste kliva ner från våra höga pallar och möta folk där de är, hjälpa indiverna i samhället som de är. Jag hoppas jag kan behålla denna sången som ett ledstjärna i mitt kommande yrke som socionom. För det är här jag ska vara...nerstigen från tronen, stanna upp och reflektera och böja mig för andras livsöden. Tro att det bär och bara segla med!
Artist: Tomas Anders Wij
Låt: Segla Med.
Bara vi två kvar här
solvarma klippor
och ditt bardomshav
Nu djupnar natten
björkarna susar
jag har inga frågor kvar
Man når en punkt
där allt blir enkelt
där är inte längre finns nåt val
Där allt det man satsat
kommer gå förlorat
om man ser tillbaks
Då är det dags att bara segla med
Du kom inte till mig
som min räddning
Jag reste mig själv
och slöt fred med Gud
Jag var den hårdaste juryn
i världens högsta domstol
det har aldrig hänt förut
att jag bara kunnat segla med
Jag har svårt att be
men mitt liv är en bön
om att en dag
få känna vågen av självklarhet
en dag
helt utan tvekan
segla med utan tvekan
segla med
Nångång
måste man stanna
i det man har
och inte har
Kliva ner från tronen
böja sig för andra
Kliva ner från tronen
börja tjäna andra
och bara segla med
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
- Vem kan segla utan vind? Vem kan ro utan åror? Varifrån kommer vinden och vem förser oss med åror? Andra versen är kort sammafattat: Jag kan segla utan vind och ro utan åror. Kanske har människan i takt med att kunskapen har utvecklats släppt fokuset på vinden och årorna(och därmed redskapen från Gud). I samma veva har man vänt sig bort från honom. Bort från den kärleksfulla kärnan som förser oss med de redskap vi behöver.Men när det väl kommer till kritan klarar vi oss inte utan kärleken. Denna kan vi inte lämna...för den finns alltid med...och trots att vi slutat använda redskapen, stängt dörren och vänt oss bort så finns kärleken och Gud kvar och väntar på att den återigen ska öppnas!
Peace in heart and mind!
Kommentarer
Trackback